Allmänt om specialdomstolar
Vad är en specialdomstol?
En specialdomstol hanterar mål och ärenden inom rättsligt avgränsade områden, som de är specialiserade inom och som inte hanteras i allmänna domstolar eller förvaltningsdomstolar. Normalt sett räknas inte specialdomstolarna till Sveriges Domstolar.
Specialdomstol – exempel
Det finns två specialdomstolar i Sverige:
- Arbetsdomstolen
- Försvarsrättelsedomstolen
Arbetsdomstolen
Vad gör Arbetsdomstolen?
Arbetsdomstolen prövar tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kan till exempel handla om tvister om kollektivavtal. I vissa fall är det Arbetsdomstolen som prövar ärendet/tvisten i första hand och är då enda domstol, men ärendet kan också ha överklagats från tingsrätten. Domstolen måste meddela prövningstillstånd i sådant fall. Domar från Arbetsdomstolen kan inte överklagas. Läs mer på arbetsdomstolen.se.
Vilka sitter i Arbetsdomstolen?
Arbetsdomstolens ordinarie ledamöter:
- Cathrine Lilja Hansson (ordförande)
- Karin Renman (ordförande)
- Sören Öman (vakant, ordförande)
Ledamöter som inte är anställda i Arbetsdomstolen Vice ordförande
- Peter Syrén (Rådman)
- Anna Middelman (rättschef)
- Inger Andersson (rådman)
- Håkan Lundquist (rådman)
Ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen
- Kurt Eriksson (chefsjurist)
- Kerstin G Andersson (f.d. länsarbetsdirektören)
- Berndt Molin (f.d. byråchefen)
Utsedda efter förslag av Svenskt Näringsliv
- Åsa Kjellberg-Kahn (f.d. förhandlingschefen)
- Marcus Dahlsten (VD)
- Beata Hammarskiöld (chefen samverkan och lön)
- Gunnar Ekbrant (arbetsrättsjurist)
Utsedda efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner
- Göran Söderlöf (arbetsrättsjurist)
- Johanna Torstensson (förhandlingschef)
Utsedd efter förslag av Arbetsgivarverket
- Karl Pfeifer (f.d. chefsjurist)
Utsedda efter förslag av Landsorganisationen i Sverige (LO)
- Lenita Granlund (f.d. avtalssekreterare)
- Veli-Pekka Säikkälä (avtalssekreterare)
- Madelene Johansson Engman (avtalssekreterare)
- Juristen Sofie Rehnström
Utsedda efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
- Kjell Svahn (ombudsman)
- Cecilia Fahlberg (f.d. förbundsordförande)
Utsedd efter förslag av Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)
- Elisabeth Mohlkert (f.d.förbundsdirektör)
Listan uppdaterades 2022-10-24. Hämtad från arbetsdomstolen.se.
Vem kan väcka talan i Arbetsdomstolen?
Det finns tre scenarion om vem som kan väcka talan i Arbetsdomstolen:
Arbetsdomstolen som första och enda domstol
I vissa fall kan talan väckas direkt hos Arbetsdomstolen, och de är då första och enda domstol som arbetar med fallet men för att detta ska gälla krävs något av följande alternativ:
- Arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal måste väcka talan
- Målet ska gälla:
- tvist enligt medbestämmandelagen (till exempel tvist om förhandlingsskyldighet)
- tvist om kollektivavtal
- annan arbetstvist (till exempel om diskriminering, uppsägning eller lönefordran) på en arbetsplats med kollektivavtal
Arbetsdomstolen som fullföljdinstans
Överklaga ärenden från tingsrätten:
Om talan inte kan väckas direkt i Arbetsdomstolen måste den väckas i tingsrätten. I tingsrätten kan talan väckas av en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation, eller en enskild arbetstagare som vill väcka åtal mot sin arbetsgivare eller tidigare arbetsgivare, men inte har stöd av någon facklig organisation. Om man därefter inte är nöjd med tingsrättens beslut kan man vända sig till Arbetsdomstolen för att överklaga, men då krävs att domstolen meddelar prövningstillstånd.
Överklaga ärenden vars tidsram för överklagande gått ut:
Om en dom fått laga kraft, det vill säga att tidsramen för att överklaga passerat, men en av parterna anser att det i processen förekommit ett grovt rättegångsfel som påverkat utgången av målet, kan man överklaga till Arbetsdomstolen.
Resning och återställande av försutten tid
Ansökan om resning:
Om man vill att en dom som fått laga kraft ska prövas på nytt, kan man ansöka om resning. Detta kan bli aktuellt om det tillkommit nya bevis eller andra viktiga omständigheter som inte fanns när målet avgjordes. En sådan ansökning görs till Högsta domstolen. Läs mer om Högsta domstolen här, eller om resning på domstol.se.
Ansökan om försutten tid:
Om man vill begära att en tidsfrist ska börja gälla igen, till exempel tidsfristen för att överklaga ett ärende, kan man ansöka om försutten tid. Detta görs via Högsta domstolen.
Försvarsunderrättelsedomstolen
Vad är Försvarsunderrättelsedomstolen?
Försvarsunderrättelsedomstolen är en domstol som prövar ansökningar om tillstånd till signalspaning. Dessa ansökningar görs av signalspaningsmyndigheten på uppdrag av regeringen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen, Regeringskansliet och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (NOA).
Vilka sitter i Försvarsunderrättelsedomstolen?
- Kathrin Flossing (ordförande)
- Cecilia Klerbro (vice ordförande)
- Lars Lundgren (vice ordförande)
- Göran Arrius (särskild ledamot)
- Per Olson (särskild ledamot)
- Jonas Strömbäck (särskild ledamot)
- Ann Wilkens (särskild ledamot)
- Katrin Westling Palm (särskild ledamot)
Listan uppdaterades 2022-10-24. Hämtad från undom.se.